Ungkarlsmaten

Som ni kanske har förstått så har jag varit ungkarl ett ganska bra tag. Avsaknaden av omnämnanden av både fru och barn i texterna lär väl vara ganska uppenbara och det har helt enkelt blivit så, och jag har för tillfället inget intresse av att göra något åt det. Jag var ett tag gift med en kvinna som jag då trodde skulle bli min livskamrat men efter diverse idiotiska beslut fattade av både henne och mig så är det sedan länge ett avslutat kapitel. Det är inte något jag saknar och jag har ännu inte fått tillbaka något sug efter att hitta någon att dela mitt liv med. Jag är mycket nöjd som jag är för tillfället. Problemet blir kanske bara att hitta på nya saker att äta, för intresset för matlagning är inte speciellt stort.

Kött är för mig en basföda som jag måste äta varmt minst två gånger om dagen. Till det så spelar det egentligen inte så stor roll vad maten innehåller, med det ska givetvis vara någon form av kolhydrat och sedan några grönsaker på sidan. Dock kommer jag aldrig någonsin ge mig på spenat, hemska barndomsminnen gör att det ger mig kväljningar bara av att tänka på det, så det avstår jag. Annars är jag inte speciellt kräsen av mig, kan äta det mesta som ställs på ett bord, vilket gör att jag verkligen uppskattar när jag blir bjuden på mat hemma hos brorsan eller mor och far. Återstår att se om min matlagning kommer att utvecklas något, men som det är nu så finns det verkligen inget intresse för det.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *